Välkommen att hänga med på min resa som kallas livet..

Här kommer jag att skriva om allt som sker just nu, livet i allmänhet och livet i synnerhet! Resan med en GBP operation. Kampen mot barnlösheten - vägen mot målet - ett barn. Livet på landet med huset fullt av jyckar - galenskap, kärlek & glädje i ett enda stort virrvarr!



måndag 3 oktober 2011

Barn till varje pris..

Såg det just på TV...

Det är blandade känslor som bubblar upp inom mig iaf.. Glädje & lycka för dem som lyckats utöka sina familjer på ett eller annat sätt.. Så känner man ju naturligtvis sorgen, frustrationen & stressen för de par som inte kommit dit ännu.. Kanske det som ligger närmast till för mig just nu då det är det man i första hand kan relatera till..

På något vis verkar det ju fysiskt lättare om det är mannen som har problem, sterilitet osv. Alltså fysiskt lättare att vända sig till en spermabank och ta hjälp av donationer. Äggdonationer verkar mkt mer komplicerade på något vis..

I vårat fall är det ju jag som är boven i dramat.. Jävla PCO, jävla skit PCO!!

Det gick ju inget vidare hos Tudor sist heller, som väntat ju.. De kikade i kontrollerade och mätte ägg. Så stod de frågande till varandra (läkare & sköterska) om varför jag inte var stimulerad med Pergotime denna månaden. Jag hade själv tänkt fråga sköterskan när jag ringde in innan om jag inte skulle testa Pergo denna gången.. Men hon var så himla stressad när vi pratade så jag fick aldrig chansen..

Resultatet blev INGEN insem denna månad, då jag var ostimulerad. MEN jag skulle ta Ovitrelle sprutan (för ägglossning) så skulle vi låta naturen ha sin gång.. Fan vad det kändes surt.. Men men tänkte jag det får väl gå en månad till då...

Sen när vi kom ut frågar mannen hur ska vi nu göra, jag ska ju resa bort de dagarna (då vi skulle få till det).. Tja happ.. Jag visste ju det egentligen men hade inte en tanke på det där inne, man kan ju säga att jag upptagen med annat...

Så lyckades vi tillslut komma överens om att vi skulle pussla med dagarna och nog ändå få till det så jag tog sprutan iaf..

Blev inte riktigt som planerat så nu har jag hormoninjicerat mig heeelt i onödan denna månaden!! =/

Känns iaf lite bra att vi hinner med ett försök till innan flytten och att jag då ska få preparera mig med Pergo, som jag har väntat!! :)

Lär ju bli en ännu bitchigare bitch med ännu mer hormontillskott, men men..

Jag önskar att ADOPTION inte var ett så himla krångligt alternativ!! För mig hade det absolut varit ett alternativ, ett BRA sådant också!!

Idag har varit en hektisk dag i Annas liv. Dagen började med en halvtimmes promenad i regn & kolsvart mörker till busshållsplatsen som ligger närmast. Jag detta var alltså klockan 06.00 imorse.. Tog bussen till Laholm, för byte till nästa buss vidare till Halmstad. Allt detta bekom mig inte speciellt mkt, jo bävade en del för promenaden om jag ska vara ärlig.. :))

Det som gjorde mig stressad var att någon IDIOT hittat på att man inte längre ska kunna betala med pengar på bussen!! Nä nu ska man betala med sms, eller 40 andra konstiga metoder!!! Tänkte vad fasen gör jag om detta inte funkar nu då, det går bara EN buss ifrån oss, en på morgonen och en på eftermiddagen . hade liksom inte råd att missa den!! :)

Men det gick bra iaf, phewwww..

almstad hade mina körlektioner och det gick faktiskt bra! :)) Bytte körlärare denna gången, nu har jag Sudden & han var faktiskt riktigt bra tycker jag!!

Han tyckte att jag var duktig och att inte tappat alls sedan jag var där sisst för nästan exakt ett år sedan!!

Så nu har jag faktiskt bokat in både teori och uppkörning, hejja hejja!!! :)) Så nu lär jag jobba som satan för att fixa detta också!!

Sen tog jag mig hem igen på samma sätt, så var det bara att fixa med vovvsen & städa och piffa litta i himmed också.

Nu är det här en TRÖTT Anna vill jag lova.

Skulle gått o lagt mig omedel bums om det inte var för att jag väääntar på mannen som är på väg hem ifrån Dalom.. <3

1 kommentar: