Fortfarande beslutsångest....

Usch jag vet varken in eller ut, vad vill JAG?! Jag är velig i vanliga fall, värdelös på att ta beslut på egen hand om det så gäller vilken pizza jag ska välja från menyn. Vad beror det på egentligen, jag borde verkligen jobba med det hos mig själv! Borde nog jobba med mkt hos mig själv..

Känner att hela jag påverkas av denna ovisshet, hela mitt NU, Jag får ont i magen, svårt att somna, grubblar & funderar.. Jobbar mkt för visso och det får en ju att skingra tankarna lite grann.. Eller iaf pressa dem åt sidan för stunden.. 

Jag känner mig inkapabel till att ta dessa livsavgörande beslut.. Jag vet ju iofs att det ena inte behöver utesluta det andra.. Men för mig känns detta otroligt stort och jag tror faktiskt inte att jag klarar av att fokusera på båda sakerna samtidigt.. Så jag måste välja att satsa på först antingen det ena eller det andra..

 Frågan är bara vilken ska jag prioritera först?!?! Ingen kan råda mig heller... :(

Mannen är ju självklart för OP, han har blivit så himla taggad!! Tror knappt han kan tänka på annat just nu! :) Men det är härligt att se honom så, härligt att se honom så glad och förväntansfull över något! Och jag unnar honom enbart det allra bästa och önskar av hela mitt hjärta att detta blir så bra för honom som han hoppas och tror på!

Bästa vännen är för OP, hon har varit OPad i en vecka imorgon (ons) men åkte idag in till kliniken igen då hon haft sådana illamåendeattacker. Hon blev inlagd med dropp och de visste inte om de skulle öppna henne imorgon igen. Håller dock tummarna för att hon slipper och snart blir bättre igen. Frågade henne idag om hon ångrade sig, och hon sa att för tillfället när hon mådde så dåligt så gjorde hon ju klart det. Men i det stora hela så kände hon att detta var bra och hoppades ju såklart på att snart få må bättre!

Mamma har jag svårt att prata med om detta.. Först kände jag det som om att hon totalt ignorerade detta.. Men så frågade jag henne om hon kände sig rädd för att jag skulle opereras och då sa hon att hon tyckte det var läskigt och såg nästan ut att vilja gråta.. Jag förstår henne absolut! Jag är ju själv rädd!! Men önskar hon kunde prata lite mer med mig om det, jag behöver ju all vägledning jag kan få!!

Jag ska försöka få tag på min gyn imorgon och rådfråga honom och även ringa Aleriskliniken och se om de kan tänkas ha någon åsikt om saken.

Har varit ledig idag och haft en oförskämt skön dag i solen!! Det var en välbehövlig ledighet efter en massa intensivt jobbande! Är även ledig imorrn och planerar att njuta hejvilt även av den dagen!! Inser att vädret inte verkar lika lovande men planerar på att ha en bra dag ändå! :)

Nu ska jag sova lite.. Natti!