Välkommen att hänga med på min resa som kallas livet..

Här kommer jag att skriva om allt som sker just nu, livet i allmänhet och livet i synnerhet! Resan med en GBP operation. Kampen mot barnlösheten - vägen mot målet - ett barn. Livet på landet med huset fullt av jyckar - galenskap, kärlek & glädje i ett enda stort virrvarr!



söndag 25 september 2011

Jag vet i fan...

En man som lider brist på nikotin & en fru som är allmänt hormon/humörsnurrig... Ingen bra kombo känns det som...

Nä Det går liksom inte riktigt som på räls just nu får man väl säga.. Mannen fick ju sluta röka innan OP, det gick bara bra! Men efter OP blev det även snusförbud - och det blev lite mer hårda bud om man säger så...

Och sen JAG då som har 0 tålamod och humörsvängingar X 10000000 just nu! Det händer för mycket för att min hjärna ska fixa sitt arbete just nu! Det blir ERROR gång på gång, och även om det snabbt återgår till det normala igen så är det säkert jävligt dryg för min omgivning!! OCH för MIG!!

Meeeen men jag gissar på att det ger sig snart och i mellan utbrotten så är ju allt bra och riktigt trevligt till o från! ;)

Och så mitt i detta skulle utöva övningskörning på vägen hem ifrån Maxi, inte min mest lysande idé om jag får sägat själv! Hahahaha!!



Slutade med två tjurskallar som var eniga om att det bästa vore nog att jag körde PÅ körskolan just nu!! ;o) Ja vi får se hur det går, bara denna vecka kvar o sen börjar körandet PÅ körskolan igen, hejja hejja!!


Tur vi älskar varandra i nöd o lust och känner varandra innan och utan & kan ha överseende med varandras dåliga sidor också när de dyker upp lite då o då!



Imorrn är det dax för Tudor igen, har inga förhoppningar.. Eller ja de ska väl kolla om jag har några ägg och det tror jag att jag har.. Felet på mig verkar ju vara att äggen inte släpper som de ska.. Och det får vi ju ingen lösning på imorrn..

Jag antar att det blir äggjakt imorrn och sedan en ny insem.. Känns ungefär bara som en rutinåtgärd, inget jag egentligen tror kommer funka.. Jag vet inte varför, fått den känslan bara.. :o(

Ska dock bli lite intressant att träffa Tudor imorrn och se vad han har att säga. Men ibland känns allt så stressat så jag tycker inte att man hinner fråga allt man vill... Och när vi väl är där så minns jag för den delen heller inte vad det är jag undrar över.. Alltså mycket av detta är ju så komplext, egentligen vet jag inte ens speciellt mkt om min sjukdom, PCO.. Borde kanske läsa mer..

Tror att jag går o kletar lite färg i håret, hoppas på att det finns varmvatten till en dusch och kryper ner under täcket istället!

Tidig morgon imorrn - please - låt mig vakna av klockskrället!!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar