Välkommen att hänga med på min resa som kallas livet..

Här kommer jag att skriva om allt som sker just nu, livet i allmänhet och livet i synnerhet! Resan med en GBP operation. Kampen mot barnlösheten - vägen mot målet - ett barn. Livet på landet med huset fullt av jyckar - galenskap, kärlek & glädje i ett enda stort virrvarr!



fredag 12 oktober 2012

Nu har hon åkt...

Världens sötaste lilla blåmes! <3 Gustav körde strax före 8, tog med sig lilla Stellisen och en bit av mitt hjärta!

Som vanligt har hon sovit hos mig hela natten. Men jag har sovit väldigt oroligt. Dels har jag haft svinigt ont i nacke/rygg men sen så har jag bara legat och klappat och myst på min lilla Lillskutta! Troligen var det ju sista gången och jag ville insupa varje minut tillsammans med gumman! Usch detta tar hårt på mig!!

Men jag hoppas att rätt beslut är taget och att allt går bra för Stella! Huvudsaken är ju att hon får må bra! Och de andra vovvarna såklart!

När Gustav hade kört gav jag de andra hundarna mat och sen fick alla komma in och snusa i köket. Det var första gången sedan i början av augusti som alla hundarna kunde vara tillsammans! Det var faktiskt som om att ett lugn la sig över dem, nu var hela flocken samlad igen!

Men det kommer att bli otroligt tomt efter Stella! Hon är ju som en liten virvelvind, den roligaste av dem alla att ha med sig ute och i skogen! :-) Ja du blir djupt saknad av oss alla lilla vän!

Nu ska jag sluta skriva och dra täcket över huvudet och försöka vila lite en stund! Det gör så jäkla ont i nacke/rygg bara! Svårt att hitta en bekväm ställning! Hoppas tramadolen kickar in snart!

Natti Natti!   


torsdag 11 oktober 2012

Är det inte det ena så är det det tredje..

Ringde kliniken idag för att berätta om läget. Å nej sa sköterskan, jag som tyckte allt verkade så perfekt denna gången... Hmmm, ja me too... Men hon är gullig, eller ja de är alla bra där tycker jag. Nästa försök blir med en av våra frysisar, får se när det kan tänkas passa sig.

Alldeles nyss krasade det till i nacken/ryggen på mig när jag sträckte på mig i soffan. Och nu gör det konstant on och jag kan knappt röra mig öht!! :((( Va faaaan, jag orkar inte med detta också nu!!

Sa jag att jag håller på att bli förkyld också??!! Ont o hals & huvud...

Mannen är på älgjakt idag också, och imorrn åker han ju till Söderns land - jävligt kul att ta hand om alla djuren på egen hand när man inte kan röra sig!!

Oh lord give me some strength!!!

måndag 8 oktober 2012

Den perfekta frun...

Några kompisar till mannen skojade o tyckte att han hade den perfekta frun, ja jag är ju en jäkel på o baka o fixa!! Gustav fann sig rätt bra och hävdade att man får vad man förtjänar! ;) <3

Ironiskt tänkte jag, yeah right, den perfekta frun som inte ens kan bli gravid.........

Igår startade det tidiga missfallet nr 2 i mitt liv.. Det är svårt att sätta ord på hur det känns.. Eller känslor för den delen..

Den här omgången har varit otroligt tuff, både psykiskt och fysiskt.

Just nu känns det som att för varje droppe liv som försvinner ur mig följer det med en liten bit av Anna. Och fortsätter det så här så försvinner Annan kanske helt, och kvar blir bara ett barnlöst skal...

Måste försöka hitta en strategi för att gå vidare. Försöka bygga upp ett litet skyddsnät som kan ta emot när man faller.. Frågan är bara hur man går till väga för att fixa det..

Detta blir en tuff veckan, helst vill man bara gräva ner sig, sticka huvudet i sanden och sova, sova, sova... MEN på fredag har vi bestämt oss för att lämna tillbaka Stellisen till sin uppfödare i DK. Det skär i hjärtat bara av tanken på att jag inte ska få ha min lilla blåa fis kvar hos mig!! Hon är verkligen min hund och hon skänker mig så mkt kärlek & värme!!

Men situationen är ohållbar iom att hon inte kommer överens med Hera, det funkar väl drägligt när det är bara vi hemma. Men det känns inte rätt att hela tiden stänga någon ute ur flocken. Mina vovvar är sociala varelser och ingen mår bra av att vara undanskuffad större deleln av dagen!!

Plus att när vi har besök hemma så är det så otroligt lätt hänt att det sker en olycka och någon öppnar en dörr av misstag. Det är ett ögonblicks verk att de ska ryka ihop, och så stora hundar kan göra stor skada på varandra. :o/

Varje natt delar vi dock kudde Stellisen och jag, hon är otroligt gosig!! Hoppas bara att hon får lika mkt gos av sin uppfödare som av mig!! <3 :( Kommer sakna henne något enormt!! Hoppas detta är rätt beslut bara...

I samma veva ska vi få tillbaka en valp ifrån senaste kullen. Gustav tar med honom på vändande resa... Det känns också jobbigt just nu!! Jag bara hoppas att vi kan hitta ett nytt toppenhem till honom så snart som möjligt så att han slipper ställa om sig allt för mkt till allt för många olika miljöer.

Ja det är mycket nu helt enkelt...

Nu ska jag ta o lägga mig i alla fall. Mannen snarkar redan på soffan hör jag, han har åkt på en dunderförkylning mitt i allt. Så jag vet väl vad jag har att vänta mig sen...