Goda nyheter!

Vi fick bra nyheter när vi var på kliniken! Jag trodde själv att jag skulle vara snabb med att uppdatera om det här men på något vis har det tagit emot.. Jag vet inte riktigt varför.. Kanske för att jag har varit så himla trött helt enkelt!

Mina prover var bra, blodprovet som skulle visa om jag haft ägglossning eller inte var lite lågt dock. Min fysiska undersökning visade att jag var frisk och normal och det var naturligtvis jätteskönt! Mannens simmare var som de skulle det fanns inget att anmärka på där förkunnade Herr Läkare. Han var förövrigt en ganska lustig prick, hehe. Men han var för all del bra och vänlig så det ska nog bli bra!

Gynekologen i Askim - underbar Tv-serie!! :)

Lite diskret tog han upp min vikt vilket var gulligt tycker jag. Min tanke har hela tiden varit att man ska få slängt i ansiktet, vad tror du att du ska få för hjälp tjockis eller något liknande.. Men han var vänlig och lite försiktig! :) Han berättade att på något vis kan fettcellerna sätta sig samman med östrogenet och effekten av det kan bli liknande den som uppstår om man äter P-piller. Det var ju bra att veta, hade ingen aning om det.

Sköterskan sa också att det kan vara till stor hjälp att bara gå ner några kilo vilket kan vara bra att tänka på. Det förvånade mig också, hade mer väntat mig ett krav på att gå ner minst 2 siffrigt för att få någon effekt/hjälp. Men av detta blev man ju mer peppad än deppad!! :)

Det som kommer att hända nu är först inväntan på några fler prover som jag fick lämna. Sedan återbesök i nästa vecka med planering för att sätta mig på behandling med Pergotime som är en medicin för att stimulera ägglossningen. Vi skulle försöka på naturlig väg med hjälp av det några gånger och om det inte lyckades så skulle vi få göra en insemination.

Jo just han rekommenderade mer sexande också, hehe! :) Minst två gånger i veckan enligt ordination vid försök att bli gravid! :)

Känslan när vi lämnade kliniken var verkligen positiv och det kändes som om både jag & mannen fick nytt friskt och spralligt hopp i kroppen & själen!! :) 

Jag var så säker på att något skulle vara fel med iaf den ena av oss. Har ju mer och mer intalat mig själv att jag hade något fel, PCO eller kanske någon cysta, ja rent av cancer. Det är så typiskt mig att rusa på i 180 och liksom förutsätta det värsta. Men det är väl ett sätt att bearbeta och orka med antar jag. Man vill försvåra för sig själv att bli besviken gång på gång..

Så på något vis blev känslorna blandade igår.. Samtidigt som det kom en stor lättnad och nytt hopp fyllde oss så tror jag att stora spänningar släppte för oss båda. Vi gick och åt lunch efter läkarbesöket och sedan åkte vi för att snabbt handla lite och sedan for vi hemåt. Mannen blev så trött att han hade svårt att hålla sig vaken ända hem. Och jag har varit lite av en zombie hela dagen idag istället!

Hur som helst så känns det spännande! Jag hoppas att jag får börja med Pergotime redan under April och att det åter finns inne på apoteken då. Har läst en hel del om det och såg att det varit slut i hela europa under hösten/vintern nu.. =/

Nu ska jag surfa runt lite på nätet en stund o sedan sova säng! Om jag hittar någon plats där i vill säga... :)

Imorrn är det dax...

för återbesök på kliniken.. Både jag och mannen är lite upp och ned just nu känns det som, ja det har varit så hela veckan..

Man vet inte vad man ska vänta sig riktigt, försöker intala sig att inte förvänta sig varken det ena eller det andra.. Men det är ju lättare sagt än gjort.. Det är ju svårt att stänga av hjärnan helt..  Men nu är det inte länge tills vi får veta lite mer iaf..

Annars har jag inte gjort mycket med den här dagen.. Kikat på huset fullt av hundar, desperata husfruar & Cougar Town..

En rolig nyhet som bröt av stämningen lite var att de ringde från den lokala brukshundsklubben och meddelande att de skulle ha en extra kursstart där vi fick plats med två av våra vovvar! Det var faktiskt kul, blir roligt att komma ut och vara lite aktiv med träningen igen! Dessutom så ska det blir toppen med både lite lydnads & socialträning för vovvsen! Det är en vanlig grundlydnadskurs vi ska gå men det är nog lagom för oss alla! :)

Ska bli kul att se om det kan bli någon ordning öht på mattes jättebäbis! :) Blir nog en tuff utmaning för både mig & instruktören!

Mannen har tagit ledigt hela dagen imorrn så vi bestämde att vi tar och strosar lite på stan efteråt, går och käkar lunch och bara är lite.. Känns ändå skönt till skillnad från om han skulle stressa direkt tillbaka till jobbet efteråt..

Känner mig nervös över vilken typ av undersökningar vi ska få gå igenom.. Men det lär väl bli nån typ av gynundersökning för min del antar jag.. Känns som om det vore lite mer behagligt om problemet var lite ont i foten eller liknande, hahaha. Så mkt lättare att bara ta av strumpan och sticka fram foten liksom.. :)

Nä nu tror jag att jag säger over & out för denna gången och kryper ner under täcket..

Helgen till ända....

Den har förflutit ganska behagligt här på landet.. Mannen var på partaj i fredags, jag & mamman var inne i stan och käkade lite..

Lördagen bjöd på några timmars arbete vilket var riktigt kul! Sedan var både jag & mannen rätt trötta, han hämtade upp mig på jobbet och sedan slappade vi hemma i några timmar. Vi velade fram och tillbaka hut vi skulle göra med hundutställningen på söndagen. Jag ville gärna åka, mannen var trött och bakis och tyckte nog att sömnen var rätt lockande.. Vi vägde för och nackdelar.. Den ekonomiska biten spelade ganska tungt då vi kände att vi inte riktigt hade råd. Men det är alltid trist att utebli när man väl har anmält sig!

Vi blev hemma i alla fall. Söndagen började lite deppigt för mig då det kändes trist att missa utställningen.. Mannen kompenserade med att göra räkmackor till frulle & dammsuga medans jag fixade med hundarna! :)

 Så mystes det i soffan både länge och väl, det är härligt att ha mannen hemma på helgen!!

Sen ville jag ut och köra lite då det inte blev någon långtur till hundutställningen. Passande nog så styrdes kosan mot den nya Thairestaurangen som öppnat på torget! Nyheter måste ju testas och jag är ju ett fan av Thaimat. 3 små rätter (friterade räkor, kycklingspett m jordnötsås & kyckling thaigryta) blev det och det var riktigt smaskens! Vi lyxade till det också med friterad banan & glass till dessert! Super god mat, trevlig personal & mysig interiör ger bra betyg till den nya restaurangen!

Min allra bästaste vän ska på läkarbesök inför sin kommande GBP operation nu i slutet av veckan, vi hade hoppats på att få göra det på samma klinik. Det såg ju ut som att det skulle bli också om nu inte vårdgarantin och min klinik varit så obstinata! Men nu så är det alltså hennes tur och jag håller alla tummar jag kan för att det ska gå bra för henne! Hoppas på snabb OP-tid och lyckad OP!

Fast att jag har läkartid bara kort efter henne så vet jag att det kommer att dröja mycket längre för mig innan jag väl är framme vid OP dock.. Det känns lite surt.. Hade ju gått mkt snabbare på den andra kliniken, den som hon hamnat på! Hade varit toppen att få gå igenom detta tillsammans och kunna stötta varandra! Det gör vi vigetvis iaf men är man på samma ställe i allt så hade det kanske underlättat lite.

Denna veckan är det dax för läkarbesök på fertilitetskliniken, jag börjar bli lite rädd... Vad kommer de att säga? Positivt eller negativt? Ja vi får vänta o se helt enkelt!

Framförallt så håller jag fortfarande tummarna hårdast möjligt till min lillasyster!! Tänker på dig!!

Nu ska jag ta o gå ut och hänga lite tvätt, härliga tider - strålande tider!! :)

Ser trevligare ut än håriga hundhanddukar! :)

Soffan var superfin! :)

Nu är den ihopskruvad och påklädd och står och ser fin ut i vardagsrummet! Eller ja den gjorde det iaf tills vi täckte över den med diverse lakan och handdukar för att skydda den emot hundslem & leriga tassar så gott det går. Ja det får väl vara så ett tag iaf! :)

Mamsen bjöd på lunch idag vilkat var smaskens! En bakad potatis med räk & champinjonsallad blev det för min del. Sen strosade vi runt lite på mässan hos en av våra leverantörer. Thai var temat för mässan denna gången vilket innebar bra priser på kyckling, ris, strimlat kött och diverse olika grejjor. Det blev lite handlat till jobbet och det var kul att börja tänka i de banorna igen!

Jag lämnades av på Eurostop av mamma för upphämtning lite senare av mannen. Hann precis med att strosa runt i några affärer och passade på att köpa mig en ny BH & ett par trosor på rean.

Sen går det ju inte att låta bli att gå och kika lite bland bebisgrejjorna på affärerna. Det finns ju så otroligt mycket gulligt & pluttigt att shoppa, längtar tills det blir vår tur!!

Så kom mannen och då fikade vi lite tillsammans innan vi for o hämtade soffan. Varm choklad & Mudcake, ja så sällan som jag är ute o fikar så tyckte jag att det var jag väl värd! ;o)

Var lite rädd för vad vi skulle mötas av då vi kom hem, första gången vi lämnat alla odågorna hemma tillsammans så länge sedan småglinen kom tillbaka hem. Min farhågor blev väl ganska uppfyllda fär man väl säga.. De hade öppnat dörrarna och röjt runt i huset fritt. Hundmamman som har en förkärlek för skafferiet hade norpan både det ena och det tredje.. En påse mjöl bland annat, ja ni kan ju tänka er resten... Jodå mjöl över större delen av köket!! En soffkudde i den gamla soffan var demolerad osv!

Lite så här på ett ungefär, men kanske inte riktigt lika illa, hahaha.. Jaja det gick rätt snabbt att städa upp iaf.

Har även hunnit med att klippa mannen samt tvätta & hänga en maskin kläder också..

Nu ska jag strax ta natten. Imorrn blir det aktivering av odjuren, vet inte riktigt vad jag ska hitta på.. Prommisar, träningsrundor eller vad.. Varför inte lägga ett spår eller två.. Ja vi får se vad det blir.. 

Natti natti.. 

 

Läkarbesöket närmar sig..

Nästa vecka är det dax för återbesök på kliniken tillsammans med mannen, då blir det svar på lämnade prover samt läkarundersökning för oss båda. Har kännt mig orolig innan också men mest oviss för vad jag ska känna. Vi vet ju inte alls vad de kommer att tala om. Nu börjar jag få lite ont i magen inför tanken på det. Och läkarundersökningen som ska göras också, hua...

Men men det blir spännande också, men just nu känns det mest läskigt!

Helgen har spenderats i huvudstaden eller ja, i utkanten av den iaf! Hundutställning och besök hos goda vänner stod på schemat och det vart en lyckad helg! Våra 3 hundar som var anmälda fick braiga resultat vilket var jättekul!

Sen så var det jättekul att träffa lite vänner som jag inte sett på länge! Visst det är mkt stress och mkt som ska göras under en utställning men lite hinner man iaf umgås. Nu var det länge sedan sist och jag tror att både jag & mannen fick lite mersmak! :) Tur det för på söndag är det dax igen!

Så börjar jobbsäsongen närma sig så smått för mig nu också, det brukar vara blandade känslor när det är dax att dra igång igen. Man blir ju lite avprogramerad för arbete när man är ledig/arbetslös så länge som jag varit nu vilket gör att det kan kännas lite tufft att komma igång igen. Men samtidigt så ska det bli kul att börja jobba igen och komma ut lite och få vara lite social igen! Var jo jobbet och städade lite igår och det kändes kul. Imorrn ska jag med mamma/chefen på en liten temamässa hos vår leverantör. Det blir lite kul!

Sen ska jag & mannen hämta en soffa, hittade den begagnad via en annons på Blocket.se! 600 kr är lagom för en "ny" soffa tycker jag! :) Vi har dessutom en lika dan innan som bara skulle behöva en ny klädsel för att vara med i matchen igen. Hoppas på att hitta nya kläder till den också via blocket! :) Någon som har en klädsel till en Ekeskog IKEA soffa så hojta gärna till!

På fredag ska mannen ut på krogen på punkkonsert med sina jobbarkompisar och jag fick visst inte följa med! :) Ska se om mamma har lust att måla lite då kanske..

På lördag blir det nog slappe/bakisdag skulle jag tro! :) Och på söndag hundutställning igen..

Sitter just nu och väntar in 12-slaget då stålarna kommer in på kontot, ska betala någon räkning & dela ut lite pengar innan det är dax att hoppa i bingen!

Nighy night!

Uttråkad...

Lite så känns det idag.. Kan ingen bara underhålla mig?! ;) Låta mig få göra bara roliga saker en dag utan att behöva fundera en enda gång på något jobbigt eller tråkigt!

Äsch jag har haft en ganska slapp och skön dag faktiskt. Varit ute & busat med vovvsen, hängt lite vid datorn & kollat på en film som gick på TV som jag faktiskt inte sett innan. Ingen höjdarfilm kanske men lite lagom underhållande sådär..

Fick ett sms igår som gjorde mig illa till mods.. Skulle väl vara ett skämt, ett sånt där "skickavidaresms" men i mina ögon var det riktigt rasistiskt och det gjorde mig ledsen. Jag har ju tänkt så himla mycket på adoption den sista tiden och verkligen ställt in mig på att vårat barn kanske kommer ha ett annat ursprung än oss. Jag tycker att det vore spännande och har inte sett några nackdelar med det.

Jag har ju fastnat just för Afrika som geografiskt mål för ev adoption, visst det spelar ingen större roll så vilken del av världen barnet kommer ifrån. Men av någon anledning så har jag snöat in på Afrika & kikat både på Sydafrika & Kenya bla. Blir det så så kommer ju barnet ha en annan hudfärg än oss, ett helt annat utseende - det kommer ju inte vara några tvivel om att vårat barn är adopterat.. Jag har inte sett detta som störande ur någon aspekt. Får vi ett barn så kommer vi att älska det utan förbehåll om det så kommer till oss biologiskt eller via adoption.

Men igår när jag blev så illa berörd av det där smset så slog det mig verkligen att kommer säkert finnas "folk" som kommer att utsätta vårat barn för rasism. Medvetet eller omedvetet. Och hur rasande jag kommer att bli om det skulle hända! Nu var detta smset inte riktat till någon person utan ett "allmänt skämt" men även sådana kommentarer skulle såra mig och verkar redan göra det.

Personen som skickade meddelandet har ingen aning om att vi går i adoptionstankar, men det har väl ingen betydelse?! Budskapet är ju lika rasistiskt ändå!

Nog om detta!

Mina tankar finns hos min ena syster just nu! Håller alla tummar för att detta ska gå vägen nu! Så till sys:



Nu är det visst dax att ta ut djuren igen, hör att de börjar steppa runt där inne! :)



Still raining on me...

Usch idag känns det inget vidare, inte just nu iaf... Har dock varit rätt glad och tillfreds tidigare, solen har strålat ner ifrån himlen med en rätt behaglig temp ute.  Detta i kombinationen med att marken varit lite frusen så jag har kunnat ha hulliganerna ute utan att de blivit allt för leriga.

Lagade mumsig middag också, köttbullar med fetaost i, potatismos & sås med sallad till. Mannen blev glad & det var faktiskt gott. :) Sen har det varit min tv-kväll med desperata husfruar & cougartown.

Men det är liksom nu på kvällen som alla tankar kommer och hoppar på mig som om jag vore någon hoppborg med allmän studsrätt..

Det är så mkt som hänger löst i mitt liv känns det som.. Det som överskuggar allt är naturligtvis längtan efter att få bli en familj på riktigt (som jag känner det), längtan efter en till familjemedlem. Men vägen dit känns som om att den kommer att bli krokig och lååång..



Saker som måste ordnas:

1. Flytta från det dyra rucklet vi bor i!
2. Nytt välbetalt & helst trivsamt arbete måste hittas!
3. Skulder måste betalas & ekonomi stabiliseras!
4. OP måste göras!
5. Minst en vovva måste hitta nytt hem!
6. Beslut om väg till bebis måste tas!
7. Val av bostadsort måste göras!

Svårigheter som jag ser:

1. Hitta nytt hus till lägre hyra med möjlighet att ha vovvs. Iom att iaf en av oss vill byta bostadsort så är frågan ska vi hitta nytt boende nu eller vänta tills vi bestämt bostadsort?
2. Har arbete fram till vintern nu, vart ska jag tänkas få jobb sedan, dessutom med bättre lön? Vad vill jag jobba med? Vad kan jag jobba med? 
3. Det är mkt pengar som måste in, tufft jobb men ack så nödvändigt!
4. Tänker inte flytta innan OP är avklarad, får vänta helt enkelt. Snabba på med den egna viktnedgången som ev kommer att krävas!
5. Svårt att hitta bra och seriösa hem.. Hoppas på det vi har på gång, verkar ju så bra!
6. Biologiskt vore ju toppen om det skulle gå, vet inte varför jag börjat tvivla så starkt. Annars är det adoption som ligger mig varmast om hjärtat och då krävs en massa jobb & även pengar..!!
7. Mannen vill flytta "hemåt". Jag har svårt att veta vart mitt "hem" finns någonstans.. Vill helst inte flytta runt mer nu, behöver en fast punkt - ett hem! 

Potentiella lösningar:

1. Kolla bostadsannonser kontinuerligt - vad som helt är bättre än detta! Hatar verkligen att bo här!
2. Peppa mamman till att hitta en ny egen rörelse så att jag kan fortsätta jobba för henne! :) Kolla jobbannonser hela tiden, kolla på jobb i Norge - bra lön! Finns alternativet för oss att vara jourhem?
3. Snåla in på det mesta, försöka hitta kreativa lösningar, jobba så mkt vi orkar, sälja saker, öka inkomsterna. Prioritera detta framför allt!
4. Som ovan, invänta OP-tid, kämpa med viktnedgång, kämpa med flytet - ju förr desto bättre!
5. Vänta och se tror jag det är som gäller, lägga ut krokar hos bekanta/kollegor, annonsera.
6. Invänta svar på prover, fortsätta utredningen, höra oss för om alternativ. Kämpa för att kunna genomföra adoption vilket hänger ihop med ovanstående.
7. Inse att resan har ett bestämt mål redan, försöka ta ställning till vart jag står i det beslutet. Söka bostäder på lämplig ort inom närområdet för målet. Inte acceptera ett boende som inte känns rätt för mig!

Oj vilken urladdning! Men nästan lite terapi för mig får man väl ändå säga! Känns ändå kreativt att kunna stylta upp allt på detta viset och verkligen försöka jobba med problemen. Visst känns allt som ett virrvarr och lösningar känns avlägsna men man måste börja någonstans.. Jag HATAR dock att vara tålmodig, jag vill att saker och ting ska hända NU!! Antar att det är just det som känns så himla frusterande dessa planer är ju över flera år och det gör mig rastlös, tröstlös och villrådig... Och deppig!!

I kombination av detta virrvarret så finns den ständiga irritationen om orättvisan i hushållsarbetet här hemma. Tycker att jag städar, diskar, fejar och fixar så mkt jag orkar - och jag är absolut INTE någon perfektionist!! Ändå blir det aldrig någon ände på allt - önskar det kunde finnas något intresse för samarbete här i hemmet. Men det verkar sitt hårt åt... Tar upp det ibland när det liksom tillslut rinner över lite då och då. Ja jo, visst det ska bli bättre, men sedan står jag lik förbannat där vid disken och gnor, eller jagar dammsugaren runt huset osv...

Underbart sätt att bara få spy ur sig detta med bloggandet!! :) Jo vars jag tror att det gör mig gott faktiskt!

Nu har jag gnällt färdigt för idag, ska slösurfa lite och sedan sova...

Skitdag rent ut sagt...

Vaknar nästan var och varannan dag med huvudvärk numera.. Så gjorde jag även idag & på fel sida verkar det som.. Hann inte mer än upp för än hundarna (lilla fröken C) började hoppa & riva på vardagsrumsdörren sådant gör mig galen! Vi hyr ju dessutom huset så det är inget vidare med sönderrivna dörrar. Just nu måste vi ju ha hundarna separerade då fröken D löper och valpar vill vi inte ha just nu! Mitt tålamod sjönk således direkt ner i botten men jag skyndade mig att ta ut alla djuren. In med dem igen, och visst det blev ingen hyperaktivitet då det är lera över allt men ändock.. De fortsatte dock att terra mig under förmiddagen, så fort jag gick ut i köket o stängde v-rumsdörren bakom mig hoppade lilla C upp och började riva på den. Idag har de vetat exakt vilka knappar de ska trycka på för att få igång matte...!!

Och i den stilen har det fortsatt, en JAG utan tålamod &VOVVAR med små horn i pannan..!! Tillslut fick jag vika mig för grupptrycket och släppa ut dem i leran för lite rejsande, härligt tyckte de iaf! :) De märktes att det fanns en hel del överskottsenergi som behövde få lite utlopp & det gör mig trots attl lycklig att se dem släppa loss för fullt! Resultatet blev något liknande:



 Så sen blev det tvagning & torkning av fyrfotingar! När allt var klart skulle vi bege oss iväg på en liten sväng till affären. Mannen har lyckats linka ut i bilen med sin onda fot (han har en inflammation i stortåleden) då startar inte bilen... Jaha då hade vi tur som kom hem igår säger mannen, nu är visst bensinen slut... Gaahhh..!! Vi bor på landet och har inte direkt bensinpumpen runt hörnet om man säger så... Men men vi fick låna några liter i en dunk av grannarna, vi hade dock ingen riktig tratt/slang att hälla igenom så vi fick improvisera lite vilket resulterade i att en hel del hamnade utanför... Men sedan satte vi av mot närmsta samhälle iaf.. Halvvägs började det rycka lite i bilen och vi insåg att utan tur som tokiga skulle vi inte komma ända fram till macken.. Vi passerade två mackar på vägen men där kunde vi inte stanna då de endast tar kort och vi hade bara kontanter med oss..!! 1 km innan macken stannar bilskrället helt och lotten faller på mig att knata sista biten med dunken då mannen är handikappad i sin fot.. Ilsket svärandes över denna skitdag traskar jag mot macken, det är ju ingen lång bit men så irriterande och surt!

När jag nästan är framme stannar en underbart söt liten tant med sin bil och frågar om det är min bil som står där vid sidan. Jo säger jag, visst är det så.. Ja men hoppa in du så kör jag dig säger hon! Å tack, men jag måste in o tanka lite först svarar jag. Inga problem för henne, hon har ju varit på födelsedagskalas under dagen och firat så hon hade ingen brådska hem! :) Sagt och gjort så liftade jag med tanten till och från macken! Hon vänder sagt och gjort mitt på vägen (motortrafikled) och struntar i både mötande trafik och de som kommer bakom, hahaha! Ja ja tuta ni bara, nästa gång kan det vara eran tur ropar hon inne i bilen. Tack du underbara snälla lilla tant för dagens goda gärning! Jag erbjöd henne en slant för besväret men det gick inte hem. Köp du lite hundgodis för de där pengarna sa hon och tittade menande på lilla E som stod inne i bilen och kikade ut! :)

Jag återfick hoppet för en god mänsklighet och det dåliga humöret försvann för en stund...

Sen handlade vi o for hem.. Lagade mat, matade djur och mannen skulle fixa med några filmer på sin dator som skulle se på till middagen. Nähepp då hade hans dator dött IGEN! Han har nyss fått fart på den och höll på länge o väl igår med att fylla upp den med olika saker igen, nu går den inte ens att starta...

Satt o tittade på Män som hatar kvinnor så skulle jag snabbt bara rasta av djuren vilket resulterade i att mannen hann somna på soffan, jag blev av med min plats, lilla C slemmade i mitt glas och jag gav tillslut upp och satt mig vid datorn istället...

Det var i stort sett summan av min dag, nu ska jag strax ta kväller så hoppas jag på lite mer flyt imorrn!!

Som vanligt..

Satt jag uppe halva natten framför datorn och läste tills ögonen vart fyrkantiga! :) Doption är det som intresserar mig allra mest för tillfället, det finns så himla mkt spännande att läsa! Det är så fascinerande att läsa olika adoptionsbloggar på nätet, surfar även runt på de olika adoptionsförmedlingarna. Hittade till denna igår som jag fastnade så för!

http://www.bvadopt.se/

Ska försöka introducera det lite grann för mannen också.. Han är intresserad det vet jag men jag vet även att han först och främst vill ha svar på våra tester ifrån kliniken.. Jag ligger liksom tre steg före känns det som lite grann men jag kan inte låta bli med det, det känns ju även som om tiden tickar på så himla snabbt! Har läst mig till att det verkar vara ganska vanligt att vi kvinnor ligger något steg längre fram än männen när det kommer till just detta med adoption.. Fast å andra sidan så ligger vi väl oftast steget före, eller?! ;)

Kenya fascinerar mig, Afrika öht faktiskt. Hade inte tänkt mig det ifrån början men ju mer jag läser ju mer återkommer jag till just Afrika. Tänk så fascinerande att få vistas i barnets land i ca 8 månader! Det tro jag är riktigt nyttigt för att verkligen få med sig en del av landet hem i bagaget. Sedan känns det naturligtvis ouppnåerligt på vissa sätt att kunna vara borta så pass länge, men helt omöjligt är det väl inte?!

Idag är det fredag vilket innebär start på helgen! För mig gör det ju inte så stor skillnad iom att jag är ledig vardag som helg just nu. Men mannen får vara hemma hos mig i ett par dagar och det är MYS!

Så Happypå er alla!

Första läkarbesöket!!

Hej hopp!

Idag har jag fått tiden för första läkarbesöket till GBP operationen. Jag antar att jag får stå kvar hos den "gamla" kliniken och hoppas på att det går snabbt för mig där istället. Jag vet dock att det kan dröja galet länge ifrån första läkarbesöket tills det blir dax för operation. Men jag kan nog inte göra någonting åt det.. Jag ser det positiva i saken och ser fram emot första läkarbesöket! Håller tummarna för att jag ska bli godkänd för en operation också för det är ju inte säkert bara för att man fått en remiss..

Har precis tittat på Kalla Faktas program om överviktsoperationer, trodde att jag skulle bli mer avskräckt efter det men det känns inte alls så.. När det gäller dessa operationer (och andra också) så tror jag inte alls att man kan generalisera. Personer som kämpat mot övervikt i hela sitt liv har naturligtvis oftast fler problem än just bara de extra kilon som sitter på kroppen. Det kan ju finnas både andra fusiska och även psykisa problem bakom. De försvinner ju inte i samma takt som kilona rasar men är jag helt medveten om då det gäller mig själv. Jag känner att jag har mer att vinna på att göra operationen än att låta bli, sedan vet jag ju om vilka risker som finns och att biverkningar kan uppstå.. Visst skrämmer de skiten ur mig och visst känner jag en rejäl dos av dödsångest vissa dagar då jag tänker på det.. Men det kan jag även gör vid tanken på riskerna för att få hjärt och kärlsjukdomar, stroke, diabetes osv...

Idag har jag annars haft en himla mysig dag hemma hos min bästa mamma! Vi har umgåtts, ätit gott och målat - riktigt kul! Jag har målat två stora tavlor som går i rött i huvudsak, lite abstrakta så där. :) Den ena är för visso inte klar ännu. Och både jag och mamma håller på med varsinn version av den berömda tavlan Skriet Av Edvard Munch :)

Hittade denna genom rubberstamps blogg som passade till mig med 30 årskris o allt! :)



Riktigt kul utmaning måste jag säga. Min var inte ens meningen att det skulle bli en Skriet, men det blev det ändå!

Sist men absolut inte minst så blev jag grymt glad av att läsa min systerysters blogg idag - där var flera glada nyheter!! Här hålls tummar o tår för er och för att jag snart ska få bli MOSTER!!!

Imorrn blir det åter till målarstudion för att färdigställa mina konstverk! Over & Out for now..

Adoption..

Jag känner starkare och starkare för adoption! Jag önskar att det inte var så tungrott på något vis.. Självklart så är jag FÖR att det ska vara nogranna utredningar och jag förstår att allt kostar pengar, men det gör ändå att det känns så ouppnåerligt just nu.

Jag är nog öppen för flera länder, ett barn är ju ett barn liksom.. :) Men just så intresserar mig Syd Afrika så himla mycket! Har tjuvkikat på flera adoptionsbloggar därifrån och barnen är ju så otroligt söta!!

Jag ska fortsätta läsa och samla information så mycket jag orkar. Det kan ju inte skada att läsa på, hur än det blir! :)

Jag frågade mannen igår om vi inte skulle ställa oss i kö hos någon förmedling och han verkade tycka att det var en bra idé! Dock ska vi avvakta tills efter vi har varit på återbesöket hos kliniken då ci får svar på våra prover osv. Och det tycker ju jag också såklart!

På något vis så känns det som om vi kommer att bli lite klokare då. Även om vi inte direkt vet vad som väntar oss efter det så vet vi iaf hur vi fysiskt ligger till!

Annars har jag fullt upp här hemma med alla vovvarna! :) Nu kan alla vara tillsammans och det är ju så jag vill ha det så det underlättar betydligt! Har fått två väldigt seriösa och tillsynes bra intressenter för vovvan som vi lagt ut på annons. Håller tummarna för att det ska ordna sig för henne så att hon kan flytta "hem" snart! Ju längre hon stannar här desto svårare blir det för mig att så småning om lämne henne ifrån mig igen! Och jag VET ju att hon tyvär inte kan stanna här för alltid..

Nu ska jag iaf ta henne med mig på en träningsrunda i skenet av den underbara vårsolen som gör oss sällskap idag!

Läser o läser o läser...

Har nu suttit i X antal timmar igen framför datorn och läst på olika sidor, forum och bloggar om allt ifrån viktoperationer, adoptioner och fertilitetsbehandlingar.. Visst är det toppen att samla på sig information men ibland tror jag att mitt huvud ska spricka av allt jag läser! Jag blir lite manisk kan jag känna, vill läsa allt jag kommer över!

Ju mer jag läser ju fler hinder tycker jag mig se på vägen... Mycket handlar om allt det ekonomiska omkring både adoption och fertilitetsbehandlingar - det handlar om sådana svindlande summor pengar! Jag vet hur det ska bli möjligt för oss att få barn på annat än naturlig väg med dessa enorma kostnader.

Det är så mycket vi vill och helst ska allt ske på en och samma gång! Vi vill flytta, drömmen hade varit ett eget hus eller en liten gård, vi VILL ha barn och vi börjar inse att det kostar massor, sedan är det allt sådant som man vill kontinuerligt under livets gång, shoppa, resa, spara... Jag VET att det handlar om att prioritera och det är det vi försöker göra.. Men med så mycket minus som vi redan ligger på så är det inte lätt att planera för något alls just nu..

Antar att jag får köra på i gamla hjulspår ett tag till och stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa!

När det gäller vikten så har jag planerat en matlista för kommande vecka vilket känns himla bra! Det är ingen konstlad dietmat utan helt vanlig mat. Jag tror ändå att det är ett bra steg i rätt riktning och att det jag behöver är regelbundenhet och struktur! Ska försöka ta till portionerna lite då jag lagar så att det även räcker till lunch för mig nästa dag.

Imorgon (idag) så ska jag se om jag tar mod till mig och ringer vårdgarantin igen.. Det jag drar mig för är ju att jag ska lyckas stöta på denidioten som var där i luren när jag ringde för mannens räkning.. Hon ville mig inget annat än illa, så där är det nog dömt att misslyckas..

Ja ja nu ska jag ta natten här! Natti Natti...

Inget nytt under solen...

Svärisarna åkte hem igår och vi är ensamma i huset igen.. Någon stor trötthet har hängt över oss både igår och idag så vi har mest slappat. Mannen tog det hårt när hans föräldrar gav sig av, han saknar att ha dem närmare - jag vet. Jag vet ju hur det känns att bo långt ifrån hela sin familj.. Han vill flytta närmare, bo i Dalarna igen. Jag vet inte riktigt vad jag vill.. Känner ofta en känska av hemlängtan, men jag vet inte riktigt vart detta hemma finns.. Då är det ju såklart svårare att flytta hem! :)

Tänker mkt på det jag har framför mig. Känner mig så ledsen och nedslagen av att inte få bli flyttad med vårdgarantin till Aleris kliniken. Jag hade sett fram emot det så otroligt mycket, att detta med GPBn skulle gå undan lite grann... Jag ska prova att ringa vårdgarantin igen på måndag och se vad de säger..

Vi har även pratat en del om våran gemensamma utredning. Vad gör vi om det visar att någon av oss är infertil? Är donation ett alternativ? Jag tänker mkt på adoption. Jag känner starkt för det men det verkar så himla omständigt att ta sig i mål där också..!!

Gissar på att det blir en lång väntan tills vi får komma till nästa besök på kliniken, hoppas att Mars svischar förbi fortare än fortast! :)

Goodnight y'all!!

med - & motgångar...

Igår var vi in till kliniken och lämnade mannens spermieprov. Naturligtvis försov vi oss och vaknade ca 10 min efter att vi skulle åka egentligen!! Så det blev bråttom att fixa med allt innan vi kunde stressa iväg. Jag gissar att det blev mest jobbigt för mannen som även var tvungen att prestera  under denna stressen! ;)

Men det gick bra iaf och vi kom lite sent till kliniken men det gick bra att lämna in testet trots allt! Det jobbigaste just nu är att vi måste vänta en hel månad tills vi får svar på alla proverna. Man ville ju gärna veta direkt om något är fel med simmarna.. Men men snart VET vi i alla fall och det ska bli himla skönt!

Det var väl medgångarna för dagen medan motgångarna handlade om min GBP operation. Ringde den nya kliniken för att höra om min remiss kommit fram vilket den inte hade.. Ringde den gamla kliniken för att höra om dem skickat den, vilket de inte hade.. Förklarade att jag fått hjälp av Vårdgarantin för att flytta min remiss, Och vad är problemet undrade sköterskan?! Jo remissen har ju inte kommit fram till den nya kliniken.. Så hon gick och hörde sig för med sin kollega.. När hon kom tillbaka svarade hon att jag inte alls skulle bli flyttad med vårdgarantin, för att nu kunde de visst hålla sina tider.. Men jag har ju fått en bekräftelse redan ifrån vårdgarantin?! Jo men de tänkte helt enkelt inte skicka min remiss vidare..

Och visst det hade väl varit OK om de nu kan hålla sig inom tiderna för Vårdgarantin.. MEN nu är det så att jag vet hur lång tid det tar hos denna kliniken... Min man har väntat i 2 år  sedan första läkarbesöket och han har än inte fått kommit till det andra läkarbesöket..!! Usch jag blev så himla olycklig så jag la på i hennes öra och bara började gråta... :( Allt kändes så himla hopplöst! Och så typiskt att det ska strula så här för mig!!

Ja ja vi får se hur det blir, har ju fortfarande mitt beslut ifrån vårdgarantin, något måste det ju vara värt?! Jag tänker INTE ge mig i första hand - inte denna gången!!

Igår var vi ute och åt med svärisarna & min mamma på Wild West åååå så gott det var! :) Idag blir det skaldjursafton hos min mamma, lite av en tradition när vi har svärisarna på besök! :) Mums mums!

So looong.....