Kan någon ge mig mitt tålamod tillbaka?!?!

Eller var det kanske så att jag aldrig hade något till att börja med?!?

Idag verkar det då puts väck i alla fall! Jag hatar sådana dagar, när man är trött och irriterad på ALLT och tänder på alla cylindrar för INGET!

Mina stackars djur för endast höra NEJ & gå o lägg dig nu. Och sen 3 sek senare så får matte dåligt samvete!! Sötsnutarna kan ju knappast rå för att matte har en dålig dag! Men gissar att det är så för oss alla i mellan åt...

De är trots allt mina glädjeämnen också, svårt att förbli tjurig när när någon av dem kommer och lägger sitt sammetslena huvud i knät på en! <3 <3

Ska strax bege mig neråt Stor-Rättvik för lite träning hos sjukgymnasten. Hoppade över i tisdags då jag hade sån fruktansvärd mensvärk. Fy fan rent ut sagt, det känns som om man inte ens kan existera när det är som värst!! Och inget hjälper, varken värtabletter, vila, motion eller värme!! Bara att bita ihop alltså... Hade detta med mensvärk varit en manligtproblem så looovar jag att forskningen om det hade varit enorm och att rediga botemedel funnits vid det här laget! Sådärja nu fick gubbarna sig en känga också!!

Det har blivit värre med både PMS & Mensvärk sedan efter OP tycker jag! Vad göra?!

Det känns så skönt, för nu har vi 4 valpar tingade, bara 1 kvar att bestämma vad vi ska göra med. :) Och hon är lite min favvis, så det känns inte som någon större panik direkt.  :)

Igår hade vi båda mannens sytrar här på besök med respektive familjer, den yngre på eftermiddagen & den äldre på kvällen. Det var kul att se dem lite!

Nu har vi haft 4 olika besök på 5 dagar, det är intressant att se hur olika hundarna reagerar beroende på vem det är som kommer. :) Kanske beror det på att man själv beter sig olika också? Man borde kanske skåda sig själv ibland också för att se hur man beter sig i olika situationer.. Hehehe.

I maj drar "behandlingen" med smärtteamet igång för mig. Det ska bli spännande att se lite mer hur det funkar. Jag ska träffa sjukgymnast, läkare, samtalsterapeut & arbetsterapeut. Med hela den styrkan borde jag väl lyckas bli frisk och normal, i annat fall är det nog kört för min del angåående normalisering!! ;)

Nä nu lär jag sätta fart!

Hej & Hå!!

Wohoo, nya smaljeans!!

Var till Mora idag & träffade finaste lillasystern & hennes ljuvliga lilla dotter!! Första gången moster Anna fick träffa lilla Sessan, och det var en STOLT moster vill jag lova!! Hon är gudomligt söt!! SÅ kul att träffa både syster och lilla tjejen, känner att det får inte gå så lång tid till nästa gång!! Vill gärna vara en del av lilla systerdotterns liv, och jag vill ju att hon ska känna igen sin moster från gång till gång!! <3 <3

Innan fikat så gick vi en lite sväng om på stan, Gustav fyndade ett par dojjor som han tittat ut på nätet innan. Crocs, fast skor liksom och nu sålde de ut exakt de skorna för halva priset!!

Han blev så glad att han ville ha dem på sig direkt! Hehe!! Vad rolig du är sa jag, som ett barn! :)

Nästa anhalt blev JC, där sålde de ut allt i butiken för 50-70%. Kunde inte motstå tanken på att prova ett par märkesjeans för skojs skull!

Tjolahopp så glad jag blev när de satt som en smäck - alla tre jag provade!!!!

OMG jag kom i Levi´s jeans i strl W30, när hände det senast liksom!! ;))

Även om det var halva priset så är 500 spänn en hel del att släng ut för mig just nu, men jag kunde väl inte motstå frestelsen!!   JAG blev så till mig i trasorna att jag ville prompt ha dem på mig på en gång, hahaha!! Jag som just retat mannen!! Sagt och gjort så fick jag gå in bakom disken och bli avlarmad & få lapparna borttagna! ;)

This is me in maj njo smaljins!!

Med det önskar jag er en gooood natt!!

PÖSS!

Snön fullkomligt vräker ner i Boda!!

Jag tänkte att jag skulle undvika att tjata ut på nätet om snööön som kommer igen, men fasen vad det vräker ner nu alltså!!

Visst hade det varit härligt med 15 plus och solsken istället, men egentligen stör det mig inte såå mkt. Men det är drygt promenadväder!

Idag har jag varit hos sjukgymnasten igen, skulle dit och träna igår ju egentligen men när jag kom dit så tror jag först och främst att de hade glömt mig! Och så hade han strul med sitt dataprogram så han kunde inte göra något träningsprogram till mig. Så det var bara att åka hem igen, eller vi åkte till Fricks och åt lite lunch istället! :) Våran standard är att dela på en räksallad, efter att vi ätit klart och båda är proppis så är ändå istort sett alla grönsaker kvar!! Så kan det ändå kännas som att man ätit myyycket!!

Hur som helst idag gjorde jag ett nytt försök med träningen. Han hade inte fått i ordning på datorn än men jag fick ett provisoriskt träningsschema iaf, och det gick ju lika bra för mig!

Övningar med fokus på min axel såklart och det var lite spännande att prova på. Det som gjorde mig lite ställd var att jag mkt svagare i högersidan nu, i armstyrka osv. Det borde ju vara tvärrt om då jag är högerhänt!! På tricepsövningen (då man ska trycka/dra vikter neråt, ni vet) så orkade jag knappt alls med högern. Men det beror väl just på min satans axel. Hur som helst så fick jag ett program iaf, och jag körde igenom det en gång innan jag åkte hem, fan vad det kändes skönt att plåga kroppen lite! Men det gjorde även ont i båda axlarna faktiskt och när jag var klar kände jag väldigt stum i axlarna, och även nu gör det rätt ont... Men det blir säkert bättre!

Nu är det iaf träning som gäller, igår fick jag en snilleblixt och anmälde både mig och mannen till blodomloppet!!!!

http://www.blodomloppet.se/

Det ska bli riktigt roligt och spännande att genomföra!!! :))

På torsdag ska jag träna igen iaf, får se hur jag känner mig imorrn först och främst! :)

Imorrn ska jag träffa min lillasyster och gulligaste lilla Maja!! Äääääntligen!! Vi ska fika lite på stan, ska bli så himla kul att få se & snosa på lilla Maja!

Och på fredag ska vi på första "avsnittet" i vårt eget Halv 8 hos mig, första paret ut är svägerskan Lola & Krister & menyn lyder som följer:

Förrätt

Mill road 66´s löksensation med toast

Varmrätt

Wiklunds helstekta gris, tomatexplosion, whiskysky & ugnsknölar

Efterrätt

Husets glass med crunch & syrligt

Spännande, spännande!! :)

Nu har mannen dragit iväg på ukulelespelning och hundarna är matade & rastade, perfekt tajming för att slänga sig på soffan helt enkelt!!

Trevlig kväll alla fina!

Puss & Kram!

Sjukgymnasten, min nya bästis!

Nu var det att tag sen jag skrev ngt här.. Har varit fullt upp med valparna & oro helt enkelt!

Jag hoppas att det börjar lätta nu dock, Dixie-Loo har inte blödit mer och hon verkar må bra. Trött är hon, men villken 5 barnsmamma är inte det?! :)

Jag har varit till min sjukgymnast idag, han ringde mig igår på sena eftermiddagen. Han var ju sjuk när jag skulle dit sist och sedan har jag inte hört något. Fick med snabba ryck komma redan idag iaf! Vilken underbar människa, måste jag bara säga!!

Han verkligen lyssnade på MIG, och BRYDDE sig!! Fantasktiskt!! Han tyckte att det var superspännande med min OP, och när vi hade pratat ett tag visade det sig att han också var OPad och han hade varit på skönvikt och arbetat! :)

Alltså det är svårt att beskriva känslan, men han verkade verkligen lyssna när jag berättade. Och framför allt så fick han mig att berätta! Det är inte det lättaste det heller!! Hehe.

Han tog mig på allvar och verkligen gick igenom mina axlar & nacke på riktigt för att utesluta neurologiska problem. Jag var säker på att en nerv kommit kläm eller liknande, men icke. Jag fick akupunktur!!! Hur vågade jag?!? :) Jag gjorde det iaf!! *STOLT*

Och där hittade han felet i muskulaturen. När han satt nålen på vissa stället så kändes det som om det gick små elektriska pulser i genom muskeln. Skum känsla.. Han trodde att det kom av stress & spänning helt enkelt...!!

Han tyckte det var hemskt att en 30 årig kvinna skulle ha det så, med hela mitt mående. Fantastiskt att han brydde sig!! Ja som ni märker är jag mäkta imponerad!!

Han tyckte att jag borde få ha ett bra jobb, med lugn och ro och rutiner som hemma med mattider osv, jaaaaa sa jag, kan jag inte få jobba här hos dig!!! :)) Tyvär var det visst inte så enkelt..!! ;)

Hur som helst så villa ha med mig ett ett smärt-team, det skulle innebära kontakt med läkare, sjukgymnaster & samtalstrapeuter. Det låter helt fantastiskt tycker jag!!

Han sa att han ville ge mig verktyg att lära mig hantera stressen, och må bra! Han tyckte att jag gjort en fantastisk insats redan för min egen hälsa och välmående genom att jag gått ner 50 kg i vikt! Så nu när det skulle duýka upp ett jobb för mig så skulle jag bara känna, yes detta klarar jag, jag fixar det här!! 

Jaaaaaaaaaaaaa det är ju precis det jag vill!! Kan denna Fredagen den 13:e vara dagen då allt vände?? Min turdag?? :) HOPPAS!!

Imorgon ska mannen åka till Sundsvall på hundutställning med Chevisen. Jag önskar att jag kunde följa men en av oss måste stanna hemma med de andra hundarna. Och speciellt med valparna!

Jag kände mig osäker att åka heeelt själv hela natten upp dit och sedan vara förmodligen skittrött på hemvägen och köra helt själv. Inget vidare om man somnar vid ratten precis. Man blir så lätt sömnig när man kör själv tycker jag, speciellt som jag inte sovit ordentligt en natt på ja, jag vet inte när... Har inte valparna hållit mig vaken så är det axeln/armen.

Så jag får helt enkelt stanna hemma och hålla ställningarna!

Nu ska jag gå upp och titta till de små lite grann, sen slänga igång en tvätt (mkt tvättande blir det) och sen har jag en faslig lust att ta en promenix! :)

Trevlig helg mina vänner!!

Long time no bloggin´...

Ja det var ett tag sen jag skrev ngt... Tiden räcker inte riktigt till tycker jag...

Har varit fullt upp med hunderiet de senaste två veckorna! Valparna blir 2 veckor på söndag och allt har gått så bra. Man började slappna av lite då alla verkar pigga & friska, runda & goa. Och Dixie verkar ha piggar på sig så bra, stumpan!

Så igår satt vi nere på kvällen och myste en stund med lite "tapas".. Och festade till det med ett glas rött på fredagskvällen o allt.

Jag hade varit i Mora under dagen och uträttat lite ärenden medans G var hemma & höll ställningarna. Skönt att komma iväg från hemmet en stund faktiskt! Jag var på Ö&B, Maxi & en sväng om till vännerna J&M och handlade lite färskfoder. Dixie behöver fortfarande skämmas bort med lite smaskig mat även om hon nu mera äter själv.

Som överraskning till mannen tog jag med mig lilla "Pappa-Björn" hunden hem.. Sötnosen! Han var en illbatting i bilen och blev lite åksjuk också, kräktes två gånger..

Allt gick bra. Sen när vi skulle gå och sova så öppnar jag dörren in till valparna och ser då blod över allt!!! Ååå jag fick direkt hjärtat i halsgropen!!

Gustav springer in och tttar vad som hänt, då blöder Dixie ur "murran", det är inte lite blod som kommit. Det är pölar på golvet, i valplådan & i sängen. Så vi tar ner henne och det fprsätter rinna blod, f'ärskt, klart & illandes rött.

Jag är väldigt dålig på att hanteras med dessa situationer just nu känner jag... Helt värdelös. Jag får panik och bara skakar. Vi ringer vet, eftersom att klockan är över midnatt så är det bara strömsholm som har öppet, och Ultuna tror jag iofs.

De ber oss att avvakta under natten, hålla koll varje timme... Jag vill helst kasta mig i bilen och åka in! Men det är stängt i Falun... Och det är svårt att åka med alla valpar och allt...

Mannen behåller lugnet och jag har fullständig panik, rädd att mista den underbara Dixiehunden!! <3

Han vakar över henne medan jag försöker samla mig och passa de andra vovvarna, vi har ju lilla valpen också! VARFÖR skulle jag ta hem honom idag?!?!?! G kommer in efter en stund och säger att det har slutat blöda nu, jag jublar lite grann inombords men skräcken har öevrtaget, absolut! Lägger mig i fosterställning under täcket med händerna för öronen och blundar! Sue krullar ihop sig tätt intill, Chevelle bredvid.

På något vis går natten och mannen förkunnar att allt verkar lugnt nu, jag fattar inte vad som händer, varför nu, det har nästan gått 2 veckor sedan OP.

Tänker att jag måste tillbaka till vännerna med lilla valpen, vi måste ju ändå åka in till Falun. Kastar mig i bilen och drar till Mora igen, de ställer snällt upp! <3 <3

Kommer hem, ringer bästan vännen och berättar, bryter ihop IGEN...

Har grymt ont i magen, magsår på antågande. Tack o lov att jag fick ny omeprazol igår!!

Läget är fortfarande till det bättre hemma. Vi tar ut Dixan, jag bäddar rent i lådan & matar valparna för andra gången idag, mjölken verkar hålla på sig iaf.. Mannen ger henne mat & hon ÄTER!! Detta måste vara ett gott tecken, hon kissar & bajsar och har endast en blodig flytning vilket iaf är normalt.

Vi ringer Falun och de meddelar att det kan förekomma sådana blödningar efter ett snitt. De förstår vår oro men ber oss avvakta. De gör anteckningar i hennes journal, ifall ifall, jag känner mig oroad, men kanske något lättad.

Hon är så fin & duktig våran underbara Dixie & tapper, hon är verkligen tapper!

Jag lagar lunch, och försöker varva ner.... Tar en värktablett, en vidrig huvudvärk tränger sig på. Manneen vaktar på finaste hundfamiljen. Jag känner mig rädd för att vara hos henne, rädd för att hon ska börja blöda igen, rädd för att hon ska bli sjuk, rädd för att mista min underbara vän!!

Det var verkligen vidrigt att se allt detta blod, överallt!! Och lukten är nästan ännu värre, det stickande, järniga lukten av blod. Den ger onda aningar & väcker liv till onda minnen...

Jag tar en långprommis med tjejjorna, dels för att aktivera dem lite & dels för att avaktivera mig själv, behöver komma ut, bort, rensa hjärnan. Jag myser först med stumpan, vill vara där för henne, visa henne att hon ska vara trygg med sin matte, kanske är det istället hon som förmedlar trygghet till mig, tröstar mig, hon är tapper min älskade underbara vän!

Nyss hemkommen efter prommisen, möttes av ett snarkande ljud ifrån övervåningen. Smyger upp och kikar, fortfarande rädd för vad jag ska mötas av, mannen halvligger snarkandes i sängen bredvid valplådan. Mamma Dixie ligger så fint vid sina barn. <3

Går ner samlar ihop en blodig matta och slänger i tvätten, hänger de tvättade tidigare blodiga handdukarna & lakanen.

Tar en macka & skriver av mig lite här, skönt att få ut lite tankar, fortfarande rädd, orolik och känner paniken ligger på lur för att kasta sig över mig igen vid minsta tecken på fara...!!!

Håll tummarna för oss!