Frulle nr 2 intas på balkongen..

Passar även på att inviga den nya bikinitoppen i stl 36.. Måste säga att känslan är bitterljuv, visst skönt att storlekarna minskar men boobsen hade ju inte behövt försvinna heelt!!!

Fyndade även sommarbrallor till både mej o mannen igår på erikshjälpen!! ;) Kunde även ha brallor i stl 36 DET hade jag nog aldrig trott!! :)

Lilla B valde cyklop, simglasögon, snorkel o simfötter!! Gissar att någon längtar efter att baaaada!! ;)

Idag tänker jag njuta i solen så länge jag bara orkar!! Pojkarna är uppe i Furudal, mannen skruvar (förhoppningsvis) på min bil och lilla B leker med kompisarna!! Dvs ingen kan stoppa mig från att lapa sol sålänge den är framme idag!! ;)

Ha en bra nationaldag alla fina!! <3

Blommor till mor

Ja i år fick jag en blomsterkvast på mors dag.. En fin bukett rosor som en liten pojke valt ut alldeles själv!! ;)

Gulligt! Det värmde hjärtat precis lika mycket som jag alltid önskat mig..

Att vara fosterfamilj/familjehem är dock lite grann att vara mamma utan rättigheter.. Jag känner så mycket för våra små godingar och kommer att kämpa med all min kraft för att de ska få ett så bra liv som möjligt. Men de är mig bara till låns, det gäller att komma ihåg det ibland! Det gör inte min omsorg mindre, kanske tvärrt om!

När vi gick familjehemsutbildningen så påpekade de hur viktigt det var att spara den där lilla biten närmast hjärtat som sin egen i förhållande till de här placerade barnen... Jag vet inte om jag håller med om det... Kanske är det den viktigaste biten av dem alla!!! Jag har iaf misslyckats med det. Hade nog iofs inte väntat mig något annat heller!! ;)

Idag har jag gnuggat av gräset lite.. Skönt att vara ute!! Igår var jag och tränade efter långt uppehåll på sjukgymnastiken, skönt var det och det känns i kroppen idag!! ;)

Nu ska jag päsa i solen en stund efter maten, smasken med torskrygg, äggsås o räkor!! :)

Sen drar vi iväg på jysk supetsale en sväng i mora!

Hej på er!! :)

Tänk om man ibland bara kunde ändra perspektivet lite grann... ;o)

Texten är tagen från http://www.juniper.se/adp/satir.htm

Samtal mellan två kvinnor i en värld där adoptioner är vanligast

    "Nääää, men ska du föööda ditt barn, vad spännande! Vet du, jag känner en tjej som också valde att föda sitt barn, och den lilla pojken kom ut jääättefint, det gick helbra och han haaar faktiskt klarat sig och är till och med riktigt duktig i skolan också!

     ...Men...... fick ni inte medgivande eller? Var det din man eller du som inte gick igenom? Ja ja, du ska se nu, när du bara föder det här barnet kommer ni båda att spänna av och utredningen kommer kännas myyyycket lättare och ni kommer få ett alldeles eget adoptivbarn också! 

    Varifrån nånstans ska ni få barnet då? Ja just det ja, ni åker till BB... ja, tääänk vad olika det är, vi som åkte till Brasilien! Men sjukhus kan nog vara jätteintressanta dom med... maten till exempel är väl rätt bra... och läkarlatin är ju också ett spännande språk även om det säkert är svårt att lära sig innan.

    Ja tänk va, ni har bara nio månader på er - hur ska ni hinna förbereda er för allt? Och hur kääänns det att inte kunna välja ålder på barnet? Men vad fantaaastiskt roligt ändå - att ni ska bli föräldrar ni med, på ert eget lilla vis. Utan medgivande och allt, ja själva gick vi igenom utredningen med glans och det känns faktiskt jättebra att ha fått sånt tydligt stöd och omgivningens godkännande... men ni klarar nog det jättebra ändå, ni har ju alltid valt era egna vägar. 

    Hur har ni tänkt att barnet ska klara sig utan att ha kämpat sig igenom separationer då? Ska ni lämna ungen ett tag eller skapa trauma på nåt annat sätt? Ja vet du själv skulle jag haaaa så svårt att knyta an till ett barn om jag inte kände att det klarade av separationer. Men så är jag inte så speciell som du heller.... Jag och Kalle är ju mer vanliga liksom och jag tror faktiskt  inte att vi skulle vilja skaffa barn om vi inte fick den här kontakten med omvärlden som kommer med automatiskt när man får barn på vanligt sätt. 

    Men jag tror visst att du kommer att känna att du är riktig mamma också, trots att du inte måste tänka igenom det och motivera det så noga. Jag tror att det är viktigt att du säger som det ÄR till barnet, att du faktiskt har fött det själv och att det bara har EN mamma och EN pappa. 

    Men vet du aaaakta dig för sjukhussjukan, den kan man ju inte ens vaccinera sig emot och den har jag hört kan vara välllldigt skadlig för barnet. Jag kände en som..." osv.

  

Och här ett samtal mellan två mormödrar i en värld där adoptioner är vanligast

    "Ohhhh! ska du bli mormor!!! Va kul!!!! Varifrån kommmer barnet? VA!! Ska din dotter fööööda sitt barn? Ska du bli GENETISK mormor? GUUUUD så modigt! Ja, vår familj är ju inte så ovanlig som din, vi är ju mer vanliga, så att säga, men jag är då väldigt glad att min dotter har lyckats bli godkänd. 

    Har ni kollat alla era gener? Nu för tiden med all modern genforskning ska du se att det går bra. Oroa dig inte. Barnet ärver nog ingenting av dina åldersprickar och neurotiska läggning. Jag har hört att sånt brukar hoppa över en generation. Har din dotter prickar? Ja men va braaaa! 

    GUD men TÄNK om hon spricker! Jag hörde en som sprack nästan ända upp till naveln! Fast det är nog inte så vanligt. Fast spricker dom inte lite så blir babyns huvud lite toppigt, som en oval ungefär. Men det går nog över. Tror jag i alla fall. Tror inte du? 

    Hur är din dotters man? Är han inte lite mörkhårig? Och din dotter blond? Ja då blir barnet rödhårigt, men det klarar dom nu i skolorna med all terapi och sånt som finns. Det blir säkert inte mobbat. Ja, tänk... en del ynglar då av sig, hihihi... kan inte hålla på sig kanske... MIN dotter har alltid haft sån karaktär! Du ska se att du kommer att tycka om barnet! Oroa dig inte! 

    Va? Är du glad? Ja men va bra! Jag har alltid tyckt du är så strong. Och du är ju så speciell i din livsföring redan innan detta. MEN så JAG oroade mig! Man GÖÖÖR ju det för ett litet adoptivbarn. DET slipper du i alla fall! Klart du inte behöver oroa dig så mycket som JAG gjorde. 

    Och SOM du har väntat!! I evigheter... det är klart att du är glad för vilket barn som helst! Jag är så glad för dig! OCH jag håller tummarna! Du ska se att hon inte spricker... etc"

Och mormödrarna fortsätter

    "Men duuuu, hur har dom ordnat resan till BB?? Jag har hört att man numera nästan måste ha ett slags visum eller nått för att över huvud taget komma in på BB i Sverige. Dom skjutsas ju från det ena fullbelagda sjukhuset efter det andra. Jaha... så dom åker till Styngeröds lilla sjukstuga.. va mysigt! Ja dom har ju alltid tyckt om att campa... och lite primitivt så där. 

   Finns det doktor där? Oh va bra att dom håller på att utreda den frågan! Det hinner nog bli färdigt i tid. Och så tar dom väl taxi dit förstår jag. Ja jag hörde om en som fastnade i en snödriva och ... ja men DET vill du väl inte höra om nu... va DUM ja är! Men det händer nog inte din dotter. Nej då... Och efteråt kan dom ju gå på pizzerian och fira. I Styngeröd. Så treeeevligt. 

    Ja... och om dom inte på dom här korta nio månaderna hinner kolla läkarna kan du ju hjälpa till också. Ni måste verkligen SE TILL att läkarna finns och är bra i Styngeröd. Jag har hört så mycket om dom därute i landsbygden, och minsann inte allt är så bra. Dessutom har dom ju inte garantin som dom vanliga adoptivföräldrarna har... den här internationella pressen på sig att göra ett bra jobb. Styngeröds läkare är väl inte anslutna till nåra internationella organisationer? Eller har dom regeringar som bryr sig om vad dom egentligen gör med dom där födande kvinnorna va? Ja, ja, man ska alltid hoppas på det bästa iallafall.

    Till och med på dom mörkaste ställena finns det ett och annat guldkorn. Vi håller tummarna för det. Så kuuul att din dotter valt att föda själv! Men... blir det inte fasligt dyrt där på Styngeröds BB?"

  

Den vanliga mormodern måste ringa upp igen

    "Ja jag kände att jag bara MÅSTE prata med dig igen, för ju mer jag tänker på det så tycker jag att du är så tapper! Jag menar, ett GENETISKT barnbarn ÄR ju lite som att köpa grisen i säcken i alla fall. Om du förstår vad jag menar. Jag pratade med MIN dotter om det oxå. Men du vet, hon har ju alltid varit så ANSVARSFULL. Hon vill ju aldrig ligga någon eller samhället till LAST. Resurserna ÄR ju inte så stora, och varje BB-plats TAR ju från åldringsvården, och vet du, hon har alltid varit så MÅN om sin gamla mamma. Men nu var det ju inte politik vi pratade om, utan vi glädjer ju oss SÅ åt ditt lilla barnbarn."

***

Apropå en fråga från en adoptivmamma...

”Är jag överkänslig? Jag blev så ledsen när dagispersonalen presenterade mig

och min son med  han är adopterad, för de kunde inte få egna barn ”:

Jaså, har ni FÖTT ert barn? Var det för att ni inte fick medgivande

eller...? Var det du eller din man som inte godkändes? Tja, men det blev ju ett himla gulligt barn ändå!!! Klarar han sig på dagis trots att han inte ser minsta internationell ut?

Ja men det är ju fantastiskt ändå. Att man fortfarande har den här

möjligheten att föda själv, eftersom kraven på att få riktiga adoptivbarn ju är så himla höga nuförtiden... Man kan faktiskt fundera på om det är riktigt rättvist för barnen egentligen, att det ska vara så här. Hemfödda barn får ju vilka föräldrar som helst. Ja, ja - inte ni förstås, men tänk på alla andra. Det kan ju inte heller vara så lätt heller att alltid förklara för ett barn att det faktiskt får hålla tillgodo med bara EN mamma och EN pappa. Visst, man kan se det som en enkel tillvaro - men är den inte lite alltför simpel i dagens komplexa och globaliserade värld? Ja missuppfatta mig inte nu, det är klart att NI kommer att klara upp det för er lilla... jag tänker mest på alla andra som måste uppfostra infödda att ändå känna sig hemma när nu tillvaron är så internationell och minsta unge ska klara att vara socialt kompetent och kunna identifiera sig med världens alla hörn...

Men - varför säger du till mig att du är glad för barnet? Det är väl klart att du är! Man är väl glad för vilket barn som helst... Hur många strapatser man än ska igenom så ligger det ju i vår natur att vilja bli föräldrar... tydligen så stark att man till och med går igenom vilka risker som helst med att föra vidare ens sjuka gener, dåliga egenskaper i släkten och så de här korta nio månaderna att förbereda sig på... Det fattar jag väl att man naturligtvis blir jätteglad för att det ändå trots allt blev ett litet barn!

Nämen nu tycker jag du är lite överkänslig faktiskt. Jag är inte alls negativ eller så. Det är bara så annorlunda det här med att inte få

medgivande och omvärldens godkännande på en som förälder. Det måste du väl fatta att jag som fått vara med om DET reagerar på att vissa kastar sig ut i föräldraskapet hux flux... Och det här med att inte ha en resa, livsresa och geografisk resa, tillsammans med barnet förutom den med panik till BB och så... Det är bara det att det är lite främmande för mig förstår du väl. Men jag kan ge mig tusan på att när ni nu väl fått den här söta lilla bleka grabben så kommer ni spänna av och er utredning kommer att kännas sååå mycket lättare så att ni kan få ett alldeles eget adoptivbarn också tillslut!

***

Som adoptant får man många goda råd på vägen.

Här är motsvarande tips och råd i en värld där adoptioner är vanligast.

HURRA VAD KUL att ni ska FÖÖÖDA! Det låter så himla spännande tycker jag, och ett sånt BRA alternativ till alla som inte kan få medgivande! Ja, jag har faktiskt en vän som också fick föda sitt, men de har haft en maaaassa problem vet du. De kunde inte styra sig alls, så barnet kom ju på hööösten och fick spendera sina första månader i en nattsvart värld med alla läskiga kläder på under de få stunder de kunde vara utomhus. Ja viiii tänkte mycket på det, och stannade ju i Colombia till dess att åtminstone majljuset nått Sverige vet du, men ni som föder har ju oftast ingen chans att styra innan det liksom är för sent. Bra att ni har lyckats ordna så att ungen inte dimper ned i decembermörkret iallafall!

Ja, den andra födslomamman jag kände födde på Danderyds Sjukhus ja, men jag kan tala om för dig att det är MYCKET BÄTTRE att föda på Karolinska. Ja, för det vet jag att där SKRIKER DE efter att få fler som föder, de har ENORMA BEHOV för att klara att bibehålla verksamheten. FÖD DÄR!!!

Jaså du vill föda på Danderyd iallafall. Ja ja, jag har ju tre barn som kommit den naturliga vägen så jag ska kanske inte säga så mycket till dig som ska få barn genom att föda det. Men jag tycker verkligen att det ÄR viktigt att just de här på Karolinska ska kunna överleva. De är himlans synd om dem, jag har sett ett TV-program om hur lite resurser de får där bara för att alla vill föda på Danderyd, så jag vet. Tänk på dem när du väljer sjukhus iallafall.

Har ni valt kön? INTE??? Ja men jag menar man lär ju kunna styra lite iallafall genom att älska mycket eller lite... jaså. Ni har inte gjort det. Ja men då är det ju PRECIS SOM VI, vi ville inte heller styra. DET kan man iallafall säga är en liten positiv grej med att föda, att man ju KAN styra om man bara FÖRSÖKER. Jaså. Du tror inte på det??? Men det vet man väl, att bara man...

Jodå. Jag vet precis hur det är. Jag har ju fått TRE barn. På det vanliga sättet, så det är inte så svårt för mig att sätta mig in i hur det är för dig även om du valt ett lite speciellt sätt... Det ÄR ingen skillnad. Det är bara det att du måste välja vilket sjukhus du ska få barnet på. Antingen kan du ju välja det sjukhus som har lätt att få vilka resurser som helst, eller solidarisera dig med dem som verkligen behöver dig.

Och faktiskt så är barnmorskorna på Karolinska MYCKET mer lika dig. Ja, både i bakgrund och utseende faktiskt. Det spelar en ENORM ROLL för barnet vet du, att du känner dig hemma, att du hamnat där du behövs...

Jaså. Inte det. Ja ja, du får väl se när du får riktiga adoptivbarn.

* * *

Apropå frågor när barnen hör på... I den värld där adoptioner är vanligast.

OJ, är dom syskon? Så underligt lika dom är!!!

Gjorde ni dom samma månad på året? Hur föddes dom, på samma BB, med kejsarsnitt eller utan?

Dom ääär ju så olika också - är den ena provrörsbefruktad kanske? Av samma sperma menar du? Och samma ägg? I samma provrör, eller med den naturliga blandningen inne i dig alltså?

Ja jag blir så fascinerad, kan inte låta bli när jag ser dom stå så där. OCH VAD DOM LYSSNAR! Roligt att just ni blev syskon, hörrni, så många spermier som det fanns att välja bland! Leker ni likadant också? Jag menar ni ser ju så likadana ut!

Och ni kom ut från samma mammas mage? Vad fiiiint. Vad glaaad hon måste vara att ha fått krysta ut just er! För ni vet väl att hon är glad att ha fött er? I samma mage till och med, att den inte tänjts ut mer hörrni!

Vad tysta dom blev hörrdu. Skratt... Men det är väl fantastiskt ändå. Att man än idag kan få sina barn på det här sättet. Hej då allihopa, nu ska jag träffa MINA barn. DOM kan ni fråga vad som helst om, för dom vet verkligen varifrån dom kom och hur dom har kommit till mig!

Tänker.... Men vad konstigt. Vad blyga dom där genetiska syskonen var. Undrar om det var för att dom inte hade gått igenom det som är så självklart för mina barn. Tja, tur att man kunde få barn på det naturliga sättet ändå!

Spekulationer ifrån badkaret!

Hemma med en liten sjukling denna veckan! Han skulle ju vara hos oss under sportlovet men är fortfarande kvar. På tisdag får vi veta hur det blir framtiden, kanske får vi ha det lilla gullet kvar på heltid! :-) Det blir mycket jobb men också väldigt roligt!

Som sig bör när man är sjuk så har det blivit en hel del filmtittande under veckan till den lilla filurens stora förtjusning! Idag har vi sett iron man och hotell transylvanien!

Imorgon hoppas vi han är piggare så att vi kan få till lite lek i Furudal med bästisen John!

Sen på söndag ska vi på utställning till Strängnäs, får se hur det går! :-)

Länge sen vi var iväg nu så det ska bli väldigt kul! Om än att jag känner mig lite stressad inför det..!  Men men det ska säkert gå bra!

Nästa vecka blir det födelsedagskalas igen, då fyller grabben 11! Sen har jag fått min första tårtbeställning också! En rosa Hello Kitty till lördagen! Kul! Och så fyller min allra sötaste lilla systerdotter 1år också! Fantastiskt! Så vi ska dit och fira lilla stumpan också, kul! :-)

Nä nu ska jag pallra mig upp ur badet och hoppisäng! Ska bli skönt att få sova lite! Tror jag kommer bli sjuk också, känner mig så trött och frusen!

Aja godnatt på er alla fina!

Ha en fin helg! <3

Barnkalas!

Äntligen ska jag få ordna barnkalas! Undrar vem som ser fram emot det mest, födelsedagsbarnet eller jag?! Haha!

Idag har vi varit i Borlänge och handlat lite, vi hade ju en önskelista med 18 punkter så det var bara att välja och vraka! :-)

Högst upp stod det sminkdocka så en sådan ska tjejen få, lite smink, några pysselböcker ett par filmer och lite smått och gott! :-)

Gustav fick hejda mig till slut innan jag handlade upp hela Borlänge! ;-)

Imorgon ska vi hämta upp barnen och sedan åka till badhuset - äntligen!! På fredag blir det kalasande och Tacosätandet samt kanske lite pulkaåkning! På lördag kalas och sen Mello! På söndag skridskoåkning kanske, eller bara lite mys, vi får se! :-)

Nu ska vi ta vara lite på lugnet och slappa lite i soffan, snart se reprisen av mästerkocken!

Ha ett fint sportlov och en skön helg alla fina!

KRAM

Happy Valentino!!

Jaha idag är det allahjärtansdagen, vad hittar ni på då?? Jag har planerat en dejt med min man och det ska bli himla mysigt tycker jag! Länge sedan vi var ute o gjorde något mysigt tillsammans så man får ta tillfället i akt och passa på! :)

Har bokat bord på restaurang men han vet inte vad vi ska göra, så det blir kul! :)

Dagen har börjat bra iaf och jag hoppas att den fortsätter så! Började med telefontid med min läkare.. Jag hade ju möte med AF & FK nu i veckan där vi planerade lite för framtid. Det verkar ändå rätt så lovande och jag hoppas att det blir bra när det hela drar igång!

Imorrn kommer barnen igen och det ska bli kul! :) Då blir det lite fart i huset igen! Vi har inte riktigt bestämt vad helgens aktiviteter ska bestå av.. Det lutar åt antingen badhusbad eller pulkaåkning & korvgrillning i skogen! :) Vi får se vad det blir helt enkelt! Heeelst av allt vet jag att de vill baaada!! Hehe!! Men jag fick just rödaveckan och är inte helförtjust i att bada då, får ju sån jäkla mensvärk var eviga gång!! (För den som undrar liksom, hahaha) ;o)

Igår var vi hos faster m familj & prickarna och hälsade på, alltid lika trevligt!! Vi kom mitt i maten och blev bjudna på deras goda tonfiskpasta - MUMS! Och sen fick vi semeltårta, åt en liiten bit iaf o det var himlans gott! :) De är så duktiga med sina vovvar, man blir så glad av att se det! Och ändå är de oroliga över att hundarna har det dåligt!! Cesar växer och blir en riktigt fin kille, det ska bli kul att ta ut honom lite i ringarna fram över!

Nä nu ska jag ta o fixa lite lunch, men vad fasen ska man hitta på liksom...!! Jag har ingen inspiration alls till att laga vardagsmaten - iaf inte idag!! Jaja, får väl gå o gräva lite i skåpen o se vad jag hittar!! :)

Glad allahjärtans till er alla!!

Chickenfajitas!

 

Idag blev det Chickenfajitas till lunch, det är så himla gott! Kan verkligen tipsa om det ifall det någon som inte uppfunnit godheten i det hela ännu! ;)

Fräs bara på lite kycklingfilé, skär upp paprika, lök & färska champinjoner och släng ner i pannan, man kan ta fläskfilé eller scampi istället för kyckling om man vill! Krydda med valfri krydda, förut fanns en jättegod flytande kryddmix från santa maria som jag alltid använde men det är borttagen nu.. Det finns en fajitakryddmix som vi använder ibland. Idag använde jag marinerad kyckling och sedan kryddade jag med kebabkrydda, det var också gott! :) Servera med tortillabröd, tacosås & cremefraiche! Mums!!

 Annars rullar det på här hemma.. I skrivande stund är mannen på pokerturnering i Rättvik och jag är hemma och ska snart gå o sova! Har haft en rätt lugn och skön kväll här hemma, förutom att hundarna hade hittat på en massa hyss den lilla stunden jag var borta när jag skjutsade ner mannen till Rättvik. Sue hade tex satt i sig ALLT lördagsgodis han hittat på samt allt mjukt bröd... Suck.. Det är roligt nästan jämt med de små liven!

Jag jobbar på med mig själv.. På måndag ska jag på möte med AF & FK, får se hur det nu ska gå.. 

Imorgon ska vi åka till mamma & hälsa på lite, tänkte överraska henne med att bjuda på lite kinamat! :) Ska bli jättekul att få träffa henne lite! Så ska vi passa på att springa ett par varv i Valbo också, luncha lite på IKEA till exempel, ska bli jätteskönt att komma ut lite!! 

Igår var vi o handlade lite i Mora, vi fikade en sväng på Kaffestugan o då kom faster & lillkusin in, så vi satt o fikade med dem en stund, det var kul! Slank in på JC och lyckades fynda 2 par nya jeans för 200kr!! YEY! 

Nä nu ska jag ta natten här, får se när mannen dyker upp! Jag skulle egentligen hämta upp honom, men nu skulle han tydligen få skjuts hem! Rätt skönt att slippa dra iväg mitt i natta! :)

Godnatt goda vänner! <3

Plugga....

Jag har funderat på det ett tag... Är lite sugen på att söka utbildning till hösten. Har förut tittat på distansutbildning via Gävle högskola och jag undrar om jag inte ska ta o söka den till hösten!

Jag kollade upp det, och jag hinner fortfarande anmäla mig till högskoleprovet.. Men man lär väl vara helt lost på det nu när det var så länge sen man satt i skolbänken!! Minns inte riktigt hur det funkar nu igen, hur länge räcker det gamla resultatet man har tro...

Hur som helst så känns det lite spännande & upplyftande och tänka på, lite framtidstro helt enkelt!

Men vi får se vad det blir! Jag vill gärna studera på distans så att jag kan jobba lite samtidigt och finansiera studierna på det viset. Det är min plan iaf! :)

Nä nu ska jag vara en god fru och göra mackor till man tills imorgon! :) Och sen blire natten!

Natti!

Helgen som varit..

Nu har det varit helg igen och det har gått bra det med! :)

Vi har faktiskt haft en jättebra helg tillsammans med familj & nära o kära! I fredags kom barnen och vi hade lite fredagsmys här hemma, vi bakade pizza & kikade sen på Alvin & gänget 2. Barnen myste & var glada för de fick sitt lördagsgodis en dag i förskott, då vi inte trodde det skulle hinnas med på lördagen! De är så glada och tacksamma för allt man ger dem eller gör för dem!

På lördagen åkte vi upp till Edsbyn på eftermiddagen, där käkade vi tacos hemma hos svägerskan med familj, vi var visst sammanlagt 16 stycken med mannens båda systrar med familjer och svärisarna. Sen gick och bowlade, mysig för barnen & kul för oss med!! :) Det var discobowling, och det tyckte de var kul, hehe.

Konstigt hur man plötsligt känner en gemenskap då vi också "har barn", plötsligt räknas vi också med i dessa sammanhang, liksom med att hitta på saker osv. Lustigt hur det är egentligen.. Men kul också förstås.. Men lite konstigt...

Idag har vi bakat kladdkaka & kladdmuffins! :) Sen åkte vi till svärisarna och bjöd på fika då de hade pojkarna där och det fanns lite leksällskap. Det var uppskattat, även om det verkar som om att barnen är väldigt nöjda med att just bara vara hemma här med oss. Det fyller väl ett behov kan jag tro..

Plötsligt var vi ensamma igen och vi har svimmat på soffan en stund, kikat på film och myst! Och snart är det måndag igen. Och jag har faktiskt inte riktigt koll på vad veckan har att ge.. Vi får väl se helt enkelt.

Jag mår lite bättre tycker jag, skönt. Men jag får kämpa på.. Men jag gör det iaf!! Kämpar alltså.. Det är svårt som fan i mellan åt, men jag hoppas att det blir lättare med tiden!!

Nu ska jag se lite mer film och sen blire hoppisäng!

Kram & Gonatt!!

Bättre o bättre dag för dag...

Jodå mår bättre och bättre tycker jag.. Även om jag inte känner mig helt ok igen. Haft en hel del ont i magen också sedan akutbesöket. Blir rädd och orolig.. Men försöker ta kontroll över situationen igen.

Idag har jag varit på sista gången på smärtkursen som jag går på. Känns lite tråkigt att det är slut. Jag känner att jag fått med mig en hel del bra tänk av det vi lärt oss där! Hoppas jag kan fortsätta jobba på det!

Efter kursen fikade jag med Gustavs kusin som också gått kursen. Mysigt & skönt att få babbla lite med någon! Tror vi behövde det lika mkt båda två! :)

FAN vad kallt det är igen nu!! Något är vajsing med våran elvärme så så fort vi inte är hemma & kan elda blir det svinaktigt kallt inne!! Veden har tagit slut också, men idag fick vi hem lite ny så det var himla skönt!! :) Synd nog var den både isig & lite sur, men hoppas den värmer lite ändå!!

Så himla skönt att vi nu kan elda i kaminen i vardagsrummet också! Det blir verkligen hett som helvis när man eldar i den också!! :)

Får se om det blir lite bowling i helgen när småttingarna kommer igen, det tycker de nog är roligt! :) Även om BAD står högst upp på önskelistan, hehe! Men det får nog bli en annan helg, när man känner sig lite mer kry!

Nu ska jag glo lite på TV en stund!

Kram på er!!

Socialträning!

Ikväll har jag varit och socialiserat mig lite hos svärisarna! Var riktigt kul att se dem igen! Skönt att komma hemifrån lite och skönt att vara lite social en stund!

Läste förresten på FASS ang cipralex förut. Där stod att man inte ska äta den i samband med omeprazol! Det gav högre halter av cipralex i blodet. Jag stod ju på mastodont dos av omeprazol när jag startade medicineringen av cipralex. Kanske var det därför jag fick en sådan jätte reaktion?! Synd att inte läkaren kollade FASS innan han skrev ut båda medicinerna till mig samtidigt!! :-(

Nu är det natten och nu ska här sovas! Imorgon har jag faktiskt ett spännande möte att klara av! Håller tummarna att allt går bra!

Nattis <3

Tänkte jag skulle vänta tills jag hade något roligt att skriva...

Men då får jag väl vänta till "hell freezes over"!!

Jag kan bara konstatera att 2013 startade med att ge mig 3 rejäla käftsmällar!! Alltså kan det bara bli bättre från och med NUUUUUUUUUUU!!

Vi gjorde ett frysförsök med en av våra små eskimåbebisar som vi hade fått i frysen hos IVF kliniken, innan året tog slut. I mellandagarna kom missfall nummer 3 i ordningen med buller och bång!! Denna gången hade vi klarat oss långt över vår tidigare gräns och vi vågade nästan tro att denna gången var det våran tur!! Ja det tror man väl alltid innerst inne i hjärtat och själen.

Men alltså inte...

Jag mådde såklart som vanligt piss rent ut sagt, det är så otroligt smärtsamt att gå igenom detta, inte bara psykiskt utan även fysiskt..

Hur som helst så beslutade jag att Anna måste få må bra om detta livet ska kunna gå vidare, och innehålla någon form av kvalitet.

Jag fick Cipralex utskrivet för ett tag sedan. Åt det en gång förut och den medicinen funkade bra på mig. Inte för depression direkt, utan mer för att allt det jobbiga kanske inte ska kännas så otroligt jobbigt. För att få lite andrum, för att få chansen att se allt det goda som faktiskt finns här runt omkring mig! Det kanske kan vara svårt att förstå för den som inte varit i den situationen, men jag tänkte att det skulle vara värt ett försök.

Så jag tänkte i mellandagarna, när allt kändes jobbigt att jag skulle göra slag i saken och testa!

Tog en halv tablett innan jag gick och la mig på torsdagen, och på fredagen vaknade jag med den värsta ångest jag någonsin upplevt!!! Jag har ALDRIG haft ångest, förstår jag nu. Lättare panikångest, eller förväntansångest lite nu och då, ja absolut. Men detta var det värsta jag varit med om någonsin!!! Jag gick ner för att ta en macka på morgonen, kände i kroppen som om att jag behövde något ätbart. Hann ta fram smör & bröd och sedan, PANG, världens värsta ångest känslor. Sa till G att jag måste gå o lägga mig, mår inte bra. Tror jag har fått en ångestattack! Gick o la mig i sängen, där låg jag i fosterställning och bara skakade.... FY FAEN så hemskt det var. Förstod att det var bakslag av medicinen, vet att man kan bli sämre innan den kickar in med sina goda sidor. Men detta var ju vansinnigt!! Ångest är även en biverkning, mådde även illa & hade enorm yrsel. Vilket också var biverkningar. Inget av detta upplevde jag förra gången jag åt medicinen, så jag hade faktiskt inte ens tänkt tanken på att jag skulle bli dålig...

G ringde 1177 och frågade om råd, då jag var helt panikslagen. Hade fått utskrivet en medicin förra året, Atarax, en allergimedicin som också kan användas mot oro. En väldigt mild och inte beroendeframkallande. Sköterskan sa att det var vanligt att man kombinerade dessa två i början så jag tog en tablett o somnade tillslut. Sedan levde jag i en dimma i sängen i en hel vecka, åt tom i sängen! Kunde knappt ta mig upp på toa pga yrseln. Trots att jag slutade med medicinen efter 3 dagar, vågade inte ta mer.

Festlig nyårsafton firades ifrån soffan, under en filt, gloendes på SOA i sällskap av min underbara make & vovvsen! <3 Tack o lov att jag hade Gustav den här tiden, annars hade jag dött!!

Tog mig till läkaren så fort det blev vardag igen för att få hjälp! Hade inte varit utanför dörren och det kändes som om jag aldrig skulle ta mig ut igen! Förklarade att jag var rädd för min tankar, allt var så otroligt detruktivt. Läkaren sa typ, hehe men ojdå, ja då tar det väl någon vecka innan du vågar prova med medicinen igen... What?!?! Det kommer jag aldrig någonsin att göra!!! Min fråga var mer, hur fasen blir jag normal igen?!?! Önskar att jag aldrig tagit den där satans tabletten, någonsin!!

Tack o lov började det kännas lite bättre men jag fick fortfarande lov att ta Ataraxen varje dag! Vaknade varje dag med ångest!

Igår var min första dag som "drogfri" glad och stolt att det äntligen verkade som om den satans medicinen gått ur kroppen! (Kunde visst ta upp till 3 månader) !!!!

Vi skulle åka ner till Rättvik o handla, hade peppat mig hela dagen för att ta mig ut! Känner när vi ska åka att jag får så himla ont i magen! (Fick lika när vi åkte hem ifrån mamma på julafton, trodde på magsår & ökade dosen på omeprazol) En fruktansvärd smärta, blev bara värre på vägen ner till Rättvik. Ringde 1177 och de bad mig styra kosan till Mora istället!

Jaha, lika bra kanske tänkte jag att de får se om det är magsår.. Eller något annat.. Kom in kl 17. Rätt glest i väntrummet, skönt tänkte jag för vi ska ju hem o kika på SV Mästerkock! :)

Efter ett par timmar i väntrummet började jag känna mig svag pga att jag inte ätit på länge. Frågade om jag fick äta eller dricka något, men det fick jag inte. Förklarade att jag kommer svimma rätt snart om jag inte får näring pga OPen. OK sa damen, du ska få dropp & en säng. efter 1 timme till hade inget hänt och G gick o frågade igen. Då var där en tjurtant som sa att om jag var sååå hungrig så fick jag väl lov att äta något då för det fanns ingen som hade tid med mig. OK tänkte jag o slängde i mig ett par teskedar risifrutti, men då kom en annan dam lubbandes o ropade att jag fick inte äta! Fick en bår att ligga på o dropp. Detta blir du inte mätt på sa hon, nej det spelar ingen roll menade jag (hungrig kan jag vara, men inte helt utan energi) bara jag får lite energi i mig. Visade sig dock att hon bara kopplat på saltvatten, så jag blev bara sämre o sämre!! Vid midnatt fick jag äntligen ett sockerdropp och lite lite ny energi!

Så fick jag äntligen träffa en läkare och då hade den värsta smärtan redan släppt (tack o lov) men hon ville att jag skulle röntgas och det var väl bra. Så fick jag börja dricka kontrast och fick veta att jag skulle in i en sån där tunnelröntgen, och blev genast rädd!! Men det gick bra, var dock lite otäckt att få kontrast direkt i blodet. Men det gick bra ändå. Fick stanna för observation då de trodde på tarmvred, som hade gått tillbaka av sig själv. Men de ville se hur jag fixade natten, samt att jag kunde äta igen under dagen idag... Röntgenbilderna kunde inte utesluta tarmvred, tydligen. Men såg ändå bra ut...

Fick vänta tills efter ronden imorse innan jag fick prova äta lite fil, det gick bra. Sedan vart det lunch och det bjöds på potatisbullar & stekt fläsk (väldigt bra för onda magar?!) Petade i mig lite, och det gick också bra. Slutligen fick jag i mig lite nyponsoppa & en liten smörgås. På avdelningen var personalen supergulliga!

Efter ett dygn fick jag äntligen åka hem igen. Skönt att smärtan släppt naturligtvis, men jag är samtidigt rädd att det ska komma tillbaka, då blir det väl OP. :o( Hoppas jag slipper det. Det enda de kunde råda till var att åka in igen om smärtan kom tillbaka...!!

Pust, känns som en onaturligt hård start på det nya året!!

Hur som helst så är jag glad att jag känner mig hyfsat normal i huvudet igen och hoppet finns att jag kommer att bli mig själv igen!!

Detta blev otroligt personligt, men samtidigt känns det viktigt att få tala om vad som hänt! Antar att det undras över vart jag hållit hus de senaste veckorna!!

Har ändå inte många läsare, så jag känner mig inte rädd för att bli utlämnad av er! <3

Hoppas ni haft bättre helgen än mig & att vi alla får ett fortsatt bästigt 2013 från och med NUUUUUUU!!

KRAAAM